KREATIVITET – processen
När alternativen tryter och vi behöver skapa nya för processens skull!
Den KREATIVA PROCESSEN spänner över hela vår logiska modell men följer vanligen på Situationsanalysen. Vi har redan mött två typer av tankeprocesser – KONVERGERANDE (sammanlöpande) och DIVERGERANDE (isärgående). Den förra används för att koncentrera tankeverksamheten så att därpå följande tankar blir resultatet av tidigare analys. Vi har använt metoden i de presenterade beslutsprocesserna. Analyssteget i Orsak okänd är t.ex. ett direkt resultat av beskrivningssteget och fordrar konvergent tänkande. Divergent tänkande används för att vidga fältet av möjligheter och är inte nödvändigtvis beroende av tidigare tankar. Även det här tankesättet har vi tillämpat t.ex. i hypotessteget och åtgärdssteget.
Många författare på kreativitetsområdet har betonat divergent tänkande på bekostnad av konvergent tänkande. Senare studier tyder emellertid på att kreativiteten genom livet definitivt är ett samspel mellan divergent och konvergent tänkande. Det är därför nödvändigt att kombinera båda metoderna för att höja sannolikheten för framgång i en given situation.
l den KREATIVA PROCESSEN använder vi alltså både konvergent och divergent tänkande, men i motsats till förhållandet i de rationella processerna utgör divergent tänkande nyckelmetoden. Att nå framgång med den KREATIVA PROCESSEN är därför beroende av att effektivt utnyttja ett vidgat tänkande. Låt oss därför titta mera ingående på divergent tänkande eller KREATIVITET.
Kreativitet
Vi kan betrakta kreativitet som förmågan att skapa och uttrycka tankar och idéer som är nya, annorlunda, oprövade och ägnade att förändra eller förbättra en viss situation. Enkelt uttryckt: att få en ny idé. Innovation används ofta som synonym till kreativitet men bör hellre stå för att inte enbart få en ny idé utan också genomföra den i en specifik situation. Begreppet innovation täcker alltså både att få en ny idé och att omsätta den i verkligheten. Detta är syftet med den KREATIVA PROCESSEN.
Källan till kreativitet är den mänskliga hjärnan – speciellt den företeelsen vi kallar ”psyke” – men inte bara hjärnbarken (cortex) utan också lägre liggande delar i hjärnsystemet som styr instinkter och känslor. Ny kunskap om hjärnfunktionen säger oss att de två hjärnhalvorna har olika roller. I den vänstra hjärnhalvan ligger tyngdpunkten på logiska, analytiska och matematiska samband, speciellt de som innefattar linjär och sekventiell bearbetning. I den högra hjärnhalvan, däremot, betonas icke-verbala föreställningar, intuition, helhet och syntes. Där sker rumslig (spatial), visuell och simultan bearbetning. Med andra ord är den vänstra hjärnhalvan bra på att räkna, värdera, planera, schemalägga och organisera. Den högra hjärnhalvan är mer musikalisk och artistisk, ser skogen snarare än ”trä'na”, hjälper oss att köra bil och är bra på föraningar och snabba impulser. Bevisen som stöder den här skillnaden pekar också på att den ena hjärnhalvan dominerar personligheten. Dominansen ärvs i stor utsträckning men påverkas också av miljön.
Tyvärr poängterar den obligatoriska utbildningen i de flesta västerländska samhällen nästan enbart färdigheter förknippade med vänster hjärnhalva. Först på senare tid har ansatser gjorts för att främja aktiviteter förbundna med höger hjärnhalva.
Denna tyngdpunkt på logiska färdigheter är kopplade till det faktum att verbalisering av tankar (dvs. tal) kontrolleras av vänster hjärnhalva, vilket betyder att den faktiska kapaciteten att få och uttrycka nya idéer hos de flesta människor inte utnyttjas. En "bra" idé som uppstår i höger hjärnhalva värderas ofta av vänster hjärnhalva och förkastas innan den verbaliseras. Att få nya idéer är ett väsentligt moment i den KREATIVA PROCESSEN men det är också väsentligt att idéerna omsätts i verkligheten dvs. blir en innovation. Processen engagerar alltså hela hjärnan. Endast i ett nyckelsteg är enbart den högra hjärnhalvan inkopplad.
Jules Henri Poincaré, den franske matematikern ansedd som den mest framstående vid sekelskiftet, utvecklade teorin om celest mekanik (del av astronomin, behandlar rörelse- och jämviktsproblem hos himlakropparna), som vi idag använder för att styra rymdfarkoster och docka satelliter. På frågan "Vad tillskriver ni era framstående resultat?" svarade han ”1 % inspiration och 99 % hårt arbete”.
Den procenten är väsentlig! Vi ska här gå igenom olika sätt att främja och utveckla vår förmåga att använda den högra hjärnhalvan för att i alla avseenden bli skickliga på informationsbehandling i syfte att bli en rationell och kreativ chef.
Den kreativa processen
Den kreativa processen består av fem steg. Det övergripande syftet med den här processen är att vidta åtgärder för att förbättra en situation. Vi skulle kunna titta på dåtid, nutid eller framtid men tyngdpunkten ligger vanligtvis på nutid och/eller framtid. Den situation vi "behandlar med den KREATIVA PROCESSEN kommer normalt till uttryck på följande sätt: ”Vilken åtgärd kan vi vidta för att förbättra situation X?”
Den vanligaste tillämpningen är i nutid när vi i BESLUTSANALYSEN antingen inga alternativ alls har eller tillgängliga alternativ är undermåliga och inte svarar mot våra KRAV.
Till exempel:
”Vilka åtgärder kan jag vidta för att öka försäljningen av vår nya produkt?”
”Hur kan jag förändra nuvarande produktionssystem för att svara mot kraven nästa år?”
”Vi är redan underbemannade. Hur kan vi åta oss mera utan att öka antalet medarbetare eller knapra på investeringsbudgeten?”
Lät oss se på vart och ett av stegen i den kreativa processen.